En dag före födelsedagen
Hej. Det är helt otroligt att det fortfarande finns en klick som kikar in här var och varannan dag när jag uppdaterar så sällan. Men idag. Idag var tydligen dagen.
Jag fyller år imorgon och himlen är mjölkvit idag. Det ska regna om några timmar, precis när vi egentligen skulle spela mini-golf. Men det gör ingenting, mini-golfen finns kvar. Både här och på andra platser. Istället blir det endast middag på stan, förmodligen på Stars & Stripes vilket ska bli supermysigt. Ellie, Alex & Sara joinar oss för att fira mig och jag är så tacksam för att jag har så fina vänner. Och syster, som ju är vän och syster i ett.
Lägenheten är i princip helt nerpackad nu. Det är lite kvar i köket, vi måste ju kunna äta sista dagarna, lite i badrummet, lite kläder. Annars så: finito. Tomt. Jag är så glad att jag planerade det här så väl dock, att jag började rensa redan i våras - innan jag ens visste att jag skulle flytta. Jag visste bara att jag ville bli av med grejer. Tänk hur allt bara kan falla på plats.
Jag och Anton deltog i Tony Robbins #comebackchallenge häromveckan. Eller ja, den tog slut den här veckan men började förra. Anton såg något om det på Instagram och bara "ska vi göra det här ihop, det ska vara en timme per dag" och även om det inte var en timme per dag utan många fler så var det fantastiskt. En hel vecka har vi lärt oss otroliga saker varje dag, utvecklats, pratat, skrattat, hoppat, dansat, skrikit glädjeskrik. Nej men på riktigt jag har velat göra något under Tony Robbins ledning sedan jag såg hans dokumentär på Netflix för fyra eller fem år sedan.
Sista dagen bestämde vi oss. På bonusdagen, dag åtta, kände vi bara att nä, allt pekar på det här: vi måste signa upp oss för det virtuella Unleash the power within också. Det känns liksom rätt? Enkelt? Hela min magkänsla bara sa ja ja ja även om huvudet målade upp hinder med flytten, priset, tidsskillnaden(!). Men en ska ju inte lyssna på huvudet hörni. Det målar oftast bara upp rädslor i form av rationella anledningar. Magkänslan må vara irrationell ibland, men jävlar vad rätt den har.
Så, nu har vi anmält oss till ett event som pågår i fyra dagar - virtuellt - 12 timmar per dag och där tidsskillnaden för oss innebär att det börjar klockan 16.30 och med andra ord slutar tidigt på morgonen. I vår nya lägenhet, när vi har bott där mindre än en vecka. Men! Vi kommer ha en säng! Vi kommer hinna köpa köksbord, tv-bänk och få dit Antons soffa! Vi kommer ha en TV! Så varför skulle vi inte?
Jag tror att många människor ofta gärna rationaliserar sina beslut. Jag vet att jag gärna gör det. Skjuter undan magkänslan, låter den inte ens komma till tals. Det är ju läskigt att gå rätt väg, det är läskigt att se vad som kan hända om en börjar jobba mot det en verkligen vill ha. Tänk om det inte går bra?
Men tänk om det gör det.
Med det sagt vill jag uppmana er som fortfarande ibland läser här att också lyssna på er magkänsla. Åtminstone någon gång. Se vart det leder er. Jag tror nämligen att det kan leda oss till fantastiska saker.
