En måndag
Hallihallå. Det är måndag och jag är rejält förkyld, kanske en självklarhet såhär i slutet på november. Förra veckan var jag hemma från jobbet i två dagar på grund av feber och sedan släppte det men kom ish tillbaka igårkväll. Gick och la mig tidigt för att försöka sova bort det men när tror ni att jag somnade? Mm vid typ halv ett. Släckte lampan och försökte somna redan vid halv nio. Härligt. Idag har dagen varit fylld av möten på jobbet och sedan rafsade jag ihop det viktigaste i övrigt innan jag begav mig hemåt vid halv fem, trots att jag egentligen hade tänkt försöka smita tidigare för att komma hem och vila. Men mycket nu.
Och det säger jag inte på ett skrytsamt *gu det är så mycket nu jag är så himla busy*-sätt, utan på ett rätt och slätt fan vad mycket det är nu-sätt. Inget beundransvärt eller eftersträvansvärt i det, snarare tvärtom. Längtar efter lite lugn.
Helgen var åtminstone det, men jag borde ha anat att förkylningen inte var över för fem öre när jag i lördags var HELT slut efter några timmar på stan där jag fyllde på sminkförrådet och sedan tog en fika med Isabell. Kom hem och orkade knappt röra mig på resten av kvällen. Löste det genom att titta på film med Anton på facetime, såklart.
Igår storstädade jag hela läggan, tvättade fyra maskiner tvätt, plockade undan, diskade och fixade matlådor inför veckan plus tog en dusch innan klockan ens hade blivit halv tre och sedan var jag såklart helt slut igen, haha. Herregu. Fick åtminstone besök av farmor efter det på en fika vilket var väldigt, väldigt mysigt. Fina farmor.
Nu vet jag inte om jag ska vila och riskera att inte kunna somna ikväll heller eller om jag ska tvinga mig själv att vara vaken men vara så lost i huvudet ändå att jag inte orkar göra något alls. Hm. Jag får väl se.
Hoppas ni mår lite bättre och slipper undan novembersjukan. Snart är åtminstone den här gråa månaden över.
