De é tisdag
Hola guapas. Jag har prestationsångest och således svårt att prestera just nu, men kanske inte så konstigt med tanke på hur intensiva de senaste veckorna har varit på jobbet. Börjar på ett sätt landa och börjar samtidigt redan i tanken vara inne på 2020. Herregu.
Igår var det full rulle med möten och sedan övertygade Dennis mig om att gymma efter jobbet. Väl hemma därifrån hann jag bara duscha och laga mat till ett poddavsnitt innan det i princip var dags att krypa ner i sängen. Kanske ringde Anton och pratade lite för länge, som vanligt, men timmarna går ju så fort. Slocknade i alla fall strax efter tio men vaknade lite innan fem imorse utan att kunna somna om så till slut satte jag på en meditationsvideo istället och låg och slumrade till den tills alarmet ringde vid 06. Var inte så pepp då kan jag ju inte påstå. Det är jag i och för sig inte någon morgon?? Måste vara vaken minst en och en halv timme innan jag känner att det ens är värt att vara vaken. Rimligt.
Idag är det tisdag och jag ska iväg på ett jobbevent ikväll så jag hoppas att min smygande migrän håller sig borta. På måndag i nästa vecka ska jag göra en daith-piercing, också kallad migränpiercing!!! Håll tummarna för att det hjälper för mig. Jag vill nämligen helst slippa käka blodtryckssänkande medicin hela livet (??) vilket var min läkares plan, trots att min tidigare läkare sa att det skulle vara rentav farligt för mig pga redan relativt låg blodtryck? Heja vården. OCKSÅ: inte en endaste liten remiss till naprapat/massör/annat innan de är villiga att sätta in medicin och när jag frågade vad den långsiktiga planen var tittade läkaren på mig som om jag medicinvägrade och skrattade till lite? Nä då går jag hellre till en piercare.
Imorgon ska jag träna efter jobbet med ett litet löppass, på torsdag ska jag mysa med min syster och packa och på fredag är det halvdag (!) och sen tar jag tåget till Karlstad klockan 14. BÄSTA. Längtar så mycket. Ska spela Pokémon käka tacos kolla på film ta promenader och kramas massor hela helgen. Ryser av välbehag vid tanken på det. Saknar A så mycket. Bobski också, för den delen!!!
Nä hörni. Nu får jag väl ta tag i det här igen. Tacohej.
