OKTOBER 19
I oktober åker jag iväg med jobbet igen, men inte lika långt. Vi åker till Ödevata och har verksamhetsplaneringsdagar och jag känner att jag låtsas vara vuxen trots att jag inte är det för vem är jag att vara med på något så stort som en verksamhetsplanering för ett helt år? Då vet jag inte att jag någon månad senare ska lägga en marknadsplan för hela 2020 och tycka att det är för kort tid.
Jag sitter i en båt med Dennis och njuter av solen medan resterande kollegor gör vad de kan för att få tag på fisk. Vi försöker inte ens, guppar bara med på det blå och låter höstens kanske sista gnistrande solstrålar värma vår hud. På kvällen går jag och lägger mig först av alla för att hela dagen har bestått av migrän.
Den släpper inte. Inte än.
Jag äter brunch på Kallskänken med Anton, fångar Pokémons på vägen dit och på vägen hem och på vägen överallt. Skickar ut inbjudningar till Almi 25 och är stressad över hur lite tid det är kvar och hur mycket det är kvar att ordna med. Har pizzakväll med Alex och tänker att vi ska titta på film men vi pratar för mycket, vi hinner inget annat.
