NOVEMBER 19
Årets mörkaste månad. Jag köper en vinterjacka och tänker att det ska hjälpa men det hjälper knappt någonting. Kylan tar sig in ändå. Mörkret är kompakt, det belägrar sig över hela kroppen hela lägenheten hela staden.
Jag ser den första snön med A genom hans balkongdörr. Vi spelar Nintendo Switch en hel dag utan att inse hur många timmar som går, sedan tvingar han mig att ha på mig dubbla lager byxor när vi går till affären. På nätterna får han flytta på sig för att jag är för varm. På dagarna får han värma mina kalla händer.
Jag firar min bror på Grilleriet och firar med jobbet på Postgatan och firar Almi 25 på Magasinet. Kvällen går över förväntan och efteråt kan jag inte somna för att det liksom spritter i hela kroppen. Vi gjorde det vi gjorde det jag gjorde det. Nästa dag är lunchbordet på kontoret belamrat med presenter. "Såhär mycket godis fick absolut inte jag när jag fyllde 25" säger jag och lägger upp bilder på Instagram.
Sedan är november plötsligt över och jag har överlevt utan knappt några soltimmar alls och vi står på tröskeln till årets sista månad.
