JUNI 19
Det är sommar på riktigt. Jag inleder månaden starkt med en kalasutgång en måndag med Alexandra. Jag njuter av de sista dagarna som student, redigerar uppsats tills det känns som att hjärnan kokar. Sedan tar jag pauser i solen på innergården i bikini. Helgen innan jag ska börja jobba bjuder jag in flera bästa vänner på förfest i min lägenhet. Det är första gången jag har en ordentlig förfest i lägenheten som nu bara är min. Det är en fantastisk känsla.
Vi landar på McCool's, som så många kvällar innan och så många kvällar efter. Delar ölkannor och snor cigaretter av andra. Avslutar med dans på Krögers och jag kommer ihåg hur det känns att vara överdrivet lycklig på ett fullt dansgolv. Nästa dag hoppar jag ner i ett iskallt Kalmarsund med min syster, vi velar fram och tillbaka innan vi äntligen gör det - nu gör vi det bara. Det botar baksmällan ganska rejält.
Sedan börjar jag på mitt nya jobb. Det där jag var på intervju på som kändes så pirrigt och förväntansfullt. Jag kan äntligen kalla mig kommunikatör.
När det blir midsommar kommer Anton hit. Jag frågade nervöst om han ville, kunde, han hade andra planer. Två dagar innan midsommarafton frågar han om erbjudandet kvarstår och jag svarar bara ja självklart kom. Alla som ser oss den helgen borde vara avundssjuka, vi är irriterande nykära (det är vi fortfarande). På midsommardagen sitter vi i Kalmarsundsparken med Alexandra, Micke och Hank. Vi delar lika på chips, vattenmelon, glass, öl, vin, musik och en brännande sol. Alex tittar på mig och säger "nu är du lycklig va?" och hon kunde inte ha mer rätt. Det är topp fem dagar i livet.
