Vardagen och kärleken
Hej darlings. Det är torsdag och jag har precis slagit läger på Espresso House för att tillbringa några timmar med att skriva. Anton är iväg med sin familj till västkusten men jag valde att stanna hemma den här vändan eftersom vi nyss var i Dalarna och jag kände att jag behöver landa lite. I min nya stad. I mig själv. Innan studierna börjar och innan sjukskrivningen slutar.
Nästa vecka kommer mami och hälsar på vilket ska bli jättemysigt. Jag har bokat bord på en restaurang vid inre hamn och så tror jag att vi ska åka en sväng med båtbussen till Mariebergsskogen, kanske kika i second hand-affärer och eventuellt åka på någon loppis. Vi får se! Mysigt blir det oavsett i alla fall.
Idag har jag dessutom träffat en hund som jag ska passa nästa vecka och förmodligen fler dagar längre fram vilket känns jättemysigt. Jag är ju så himla sugen på att skaffa en hund men jag vet ju att det inte är läge just nu. Jag och Anton vet inte ens var vi kommer bo om ett år vilket i sig är spännande men svårt att kombinera med ett eventuellt husdjur.
Imorgon ska jag träffa Bobbi på middag, så himla knäppt att han ska komma hem till mig, här i Karlstad. Att jag bor här nu. Att vi båda bor här nu och inte i Kalmar. Känns fortfarande som att jag liksom lajvar det här med att bo här, att det är lite på låtsas och att det snart ska återgå till normalt hemma i Kalmar. Men så kommer jag på att så inte är fallet, att jag helt har bytt stad, att det är definitivt.
Men inget av det där spelar egentligen någon roll. Alltså, var jag bor och i vilken lägenhet och vad som pågår runtomkring. Huvudsaken är att jag bor med Anton, att vi har varandra nära. Det är det finaste i livet.
