Yoga. Och allt det andra.
Det är lördagkväll och jag läser den fjärde Harry Potter-boken, äter pumpaplåt och tänder ljus. Tittar på New Girl till maten, gör chokladbollar och ler fånigt åt att få dela varenda kväll med den finaste människan i min värld. Idag har vi startat dagen långsamt, med frukost och böcker, smink för min del och plugg för A. Sedan gick vi ner på stan med en liten omväg för att njuta av solen. Lagerhaus hade 20% på allt och vi inhandlade både julklappar, juldekorationer, roliga spel och lite annat fint. Väl hemma igen åt vi lunch och sedan yogade vi en stund, något jag har gjort mindre regelbundet på sistone. Ett tag varje dag, nu blir det bara tre gånger i veckan. Fyra om jag anstränger mig. Fem om jag har tur. Men jag gör så mycket annat också, för min egen skull. Jag vet det.
Samtidigt. Yogan får mig att landa. I min kropp och i kärleken till mig själv och allt annat. I djupa andetag och ibland i jobbiga känslor. Men det är inte bra att tvinga sig själv för mycket.
Jag har haft PMS hela veckan utan att knappt veta om det, har bara känt gråten som en liten liten kärna i halsen; ständigt närvarande. Har tänkt tankar om hur fult allting är, hur dålig jag är, hur elak världen är. Och så: mens. Jaha. Jag hade tydligen PMS.
Och dessförinnan klickade jag beställ på en bok som handlar om hormonell obalans och hur en tacklar den. För det är inte rimligt att ha det såhär. Och jag vet att något är fel. Kroppen har varit stressad för länge. Jag behöver ta hand om den bättre nu. Jag vill ta hand om den bättre nu.
Med yoga och djupa andetag. Antons trygga händer mot ömma punkter i min nacke. Knakandet i ryggen hos kiropraktorn. Tårarna som jag fortfarande ibland försöker trycka undan hos terapeuten. Orden jag skriver om läkning. Mat som gör kroppen glad. Lite piggare. Meditation för att stilla alla tankar som rusar som på en motorväg.
Och jag gör det. Även om jag inte gör det varje dag.
