Hela mitt liv så har jag väntat på att någon ska ge mig den där känslan

Hej från sjuklingen. Har varit hemma från jobbet onsdag-fredag, för jag mådde kasst i tisdags men kunde såklart inte missa eventet med YLB, men efter det bara däckade jag totalt. Helt feberyr och snuvig, ont i halsen och så. I onsdags sov jag pö om pö hela dagen, tittade på film och serier i sängen varvat med soffan, saknade Tonks som var på djursjukhuset för kastrering och saknade ihjäl mig efter Emelie då jag var lite självömkande och ville ha pussar på pannan. Vi skulle ha telefondejt vid 19 men precis innan det knackade det på dörren och jag fattade cirka noll, väntade ju inte besök? Och då är det lite läskigt att öppna dörren? Men gjorde det ändå och där stod hon. Känslig som jag är började jag gråta lite av lättnad. Igår tvingade hon mig att fortsätta ta det lugnt (jag är så dålig på att vara sjuk), gjorde soppa till lunch åt mig och sedan åkte vi i alla fall iväg till Maxi på kvällen för att handla mat. 
 
Tycker så synd om Tonks som går runt med sin tratt på huvudet, men vill ju inte att hennes sår ska bli inflammerat. Lilla tjejen. 
 
Nu ska jag titta på Glee, för Emelie är iväg och jag behöver vila. Puss.
 
Såhär går jag alltid runt hemma så fort det börjat bli lite lite varmare. Shorts är livet. 

Jules | |
Upp