julesbjork.blogg.se

Det är måndagkväll. Emelie är på jobbet men kommer hem om en stund. Jag har jobbat hemifrån under dagen för det är ändå ingen rörelse vid kontoret såhär i början på augusti. I eftermiddags packade jag ytterligare några flyttkartonger och i princip alla mina kläder, sedan låg jag i sängen och grät en skvätt för att jag känner mig värdelös just nu. Försökte få bort känslan genom en promenad i snabb takt med hög volym, det som ibland ändå kan hjälpa, men det hjälpte inte alls. Inga tankar blev lättare att bära, jag blev inte klokare alls. Det enda det ledde till var skoskav. 

 

Jag vet inte riktigt vad jag håller på med och det är en så frustrerande och ärligt talat smärtsam tanke. Ända sedan jag tog examen, och lite dessförinnan, har jag undrat vad jag är bra på. Jag har alltid varit tillräckligt duktig i skolan. Nu känner jag mig inte tillräckligt duktig på något alls. Den känslan tar sönder mig. 

 

Men. Igår kom mitt hjärta hem från Stockholm och eftersom vi firade ett halvår i lördags överraskade jag henne med picknick i vårt nya vardagsrum. Sedan packade vi upp en del grejer i köket och åkte även och hämtade ett till lass med bilen från gamla läggan för att packa upp. Ändå har vi 13 kartonger som ska flyttas imorgon, plus några som inte har packats än med det allra sista i köket. Det blir en lång kväll, men jag längtar efter att få gå och lägga mig i en lägenhet med nya golv, väggar som är så vita de kan vara och lukten av renovering i näsan. Det blir vårt riktiga hem.